Köldmedier

Köldmedier används i till exempel kylskåp, frysboxar, värmepumpar och luftkonditioneringsanläggningar.

Ansvar

Den som är verksamhetsutövare för en anläggning med köldmedier har huvudansvaret för att gällande bestämmelser för anläggning och drift följs.

Användningsförbud

Äldre köldmedier av typ CFC och HCFC (freon) har egenskaper som påverkar och tunnar ut jordatmosfärens ozonskikt. Utan det skiktet skulle både människor och naturmiljön skadas allvarligt av solens ultravioletta ljus.

Användningsförbud gäller för CFC och HCFC. För CFC gäller utöver användningsförbudet krav på tömning av systemen. För HCFC infördes användningsförbudet den 1 januari 2015. Trots förbudet får CFC-utrustning med högst 900 g köldmedium fortfarande användas om den var i bruk den 1 januari 2005 och HCFC-utrustning med högst 3 kg köldmedium om den var i bruk den 1 juni 2002.

Ersättningsämnena för CFC och HCFC tillhör vanligen gruppen HFC. HFC har ingen ozonnedbrytande effekt men har dock i de flesta fall mycket hög klimatpåverkan (GWP‑faktor).

Installation av ny utrustning

Miljö- och byggnadsnämnden ska informeras i god tid före installation av ny utrustning (aggregat), som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer (gäller även konvertering till annat köldmedium) enligt förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser. Det är den enskilda utrustningens (aggregatets) koldioxidekvivalenter som avgör om information till miljö- och byggnadsnämnden ska lämnas in, alltså inte den totala köldmediemängden i en anläggning.

Läs mer: Förordningen (2016:1128) om fluorerade växthusgaser

Läckagekontroll ska ske vid nyinstallation av aggregat och senast inom en månad efter att ingrepp gjorts i en befintlig krets.

Återkommande läckagekontroll

Operatör av utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser i mängder på minst 5 ton koldioxidekvivalenter ska se till att utrustningen kontrolleras för läckor. Reglerna finns i EU-förordning nr 517/2014.

Läs mer: EU-förordning nr 517/2014

Utrustning med mindre än 3 kilo köldmedium men mer än 5 ton koldioxidekvivalenter (till exempel R404A) har krav på periodisk läckagekontroll.

Kontrollerna ska utföras med följande frekvens:

5 ton eller mer men mindre än 50 ton – 12 månader

50 ton eller mer men mindre än 500 ton – 6 månader

500 ton koldioxidekvivalenter eller mer – 3 månader

För utrustning med läckagevarningssystem monterat får intervallet för läckagekontroll dubblas.

Läckagevarningssystem ska installeras vid enhetsaggregat som innehåller mer än 500 ton koldioxidekvivalenter. Varningssystemen ska kontrolleras minst var tolfte månad för att säkerställa att de fungerar väl.

Kontrollerna ska utföras av en certifierad person. Kontrollorganet utfärdar en kontrollrapport. Du kan få information om vilka kylentreprenörer som är godkända hos INCERT. Det är viktigt att hålla reda på datum då kontrollen har utförts eftersom det inte får gå mer än 12, 6 respektive 3 månader mellan kontrollerna.

Kontrollera certifikat: INCERT

Undantag från kontrollplikten

Utrustning som är hermetiskt sluten och innehåller mindre än 10 ton koldioxidekvivalenter omfattas inte av kravet på läckagekontroller.

Använder du ett aggregat med ett alternativt köldmedium som inte omfattas av EU-förordningen nr 517/2014 till exempel koldioxid, kolväte eller ammoniak finns inget krav på periodisk kontroll. Vid installation krävs då heller ingen anmälan, men kontrollera eventuella säkerhetskrav med Räddningstjänsten Dala Mitt

Rapportering till miljö- och byggnadsnämnden

Kontrollrapporten ska ha inkommit till miljö- och byggnadsnämnden senast den 31 mars.

Om anläggningen innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer ska du varje år rapportera till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Senast den 31 mars ska du lämna en årsrapport över den kontroll som du har låtit genomföra under det närmast föregående kalenderåret.

Tillsyn och avgifter

De avgifter som anges nedan avser år 2023. Tillsynsmyndigheten granskar kontrollrapporterna för att se att endast tillåtna köldmedier används och att anläggningarna är i bra skick. Om rapporten är komplett och inte föranleder begäran om komplettering tas en avgift på 1016 kr ut för rapportgranskning. Om det saknas uppgifter, eller om det inte framgår tydligt vilka åtgärder som vidtagits, så tas en avgift ut för det antal timmar som läggs ned. Timavgiften är 1016 kr per timme.

Avgiften för handläggning av information om nyinstallation eller konvertering är 1016 kr.

Miljösanktionsavgift

Tillsynsmyndigheten är skyldig att i vissa fall ta ut en miljösanktionsavgift enligt förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Avgiften betalas till staten. Avgiftens storlek är lika i hela landet och ska betalas oavsett om överträdelsen har begåtts avsiktligt eller av misstag.

Läs mer Förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter

Exempel på miljösanktionsavgifter som rör köldmedia (se 9 kap i förordningen):

• ingen läckagekontroll inom angivna kontrollintervall –
  5 000 kr
• inte installerat ett system för upptäckt av läckage – 5 000 kr
• att inte underrätta miljö- och byggnadsnämnden om installation eller konvertering av aggregat som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter eller mer – 5 000 kr
• sent inkommen rapport över årlig läckagekontroll (efter 31 mars) – 1 000 kr
• om du inte upprättat och fört register över utrustning med fluorerade växthusgaser – 2 000 kr
• inte uppfylla krav för läckagekontroll – 5 000 kr 

Om du har fått miljösanktionsavgift för en typ av överträdelse och sedan upprepar samma överträdelse inom två år tas dubbel avgift ut för den nya överträdelsen.