Detta är en kommunikationsinsats med anledning av beredskapsveckan som genomförs vecka 39 varje år, under ledning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Syftet är att stärka motståndskraften hos invånarna vid eventuellt krig eller kris. Årets tema är Sätt i gång! En uppmaning till att stärka egenberedskap innan en kris eller ett krig hotar.
Vänta inte tills krisen är ett faktum – sätt igång!
Aktiviteter under Beredskapsveckan
Öppet hus Trygghetspunkt Björbo
Datum och tid: Lördagen den 28 september, Klockan 10.00 – 14.00
Plats: Björboskolan, Björbo
- Vart ska jag vända mig om något allvarligt inträffar?
- Laga mat på stormkök och över öppen eld
- Tipspromenad med fina priser
Kommunen och kommunens frivilliga resursgrupp (FRG) samt friluftsfrämjandet i Gagnef.
När de ordinarie resurserna behöver förstärkas
Datum och tid: Lördagen den 28 september, klockan 10.00 – 14.00
Plats: Lindberghallen, Djurås
Kommunens frivilliga resursgrupp (FRG)
Stärk din egenberedskap
Gagnefs kommun ansvarar för att bland annat äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola fungerar även vid en samhällskris. Men hur förberedd du själv är påverkar hur vår kommun kan klara en kris. Ju fler som kan klara sig själva en tid, desto bättre kan vi fokusera på att hjälpa dem som behöver den bäst. Det är därför viktigt att du stärker din egenberedskap. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt.
Du ska kunna klara dig utan samhällets hjälp i en vecka
Att ha hemberedskap innebär att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka. Hemberedskap är den beredskap som du bör ha i din bostad som exempelvis mat- och vattenreserver, mediciner, husdjursmat. Möjligheten att ta till dig information och nyheter om en pågående samhällskris ingår också i hemberedskap.
Hur tar jag reda på vad som hänt? Hur gör jag om internet och telefon inte fungerar?
Vid en större olycka eller en kris behöver du få veta vad som händer, hur du själv ska agera och vad ansvariga myndigheter gör. Du kan också behöva komma i kontakt med dina anhöriga.
Information om händelse som påverkar invånare i Gagnefs kommun publiceras på Gagnefs webbplats (gagnef.se) och i vissa fall även i övriga media. Vid en större räddningsinsats, samhällsstörning eller höjd beredskap öppnas en eller flera av våra trygghetspunkter.
Hur länge klarar jag mig på min receptbelagda medicin?
Om du brukar få medicin eller förbrukningsartiklar utskrivna av hälso- och sjukvården är det bra att ha hemma så att det räcker för en hel månad.
Hur gör jag om det slutar komma vatten ur kranen eller i toaletten?
En vuxen person behöver tre till fem liter vatten per dygn. Det ska räcka till både dryck, matlagning och grundläggande hygien. Har du husdjur går det åt vatten även för dem. Är det strömavbrott kan det dessutom snabbt bli stopp i avloppet om du fortsätter att använda toaletten.
Hur länge klarar jag mig på maten jag har hemma?
Vid till exempel elbrist eller ett längre strömavbrott kan det bli problem med leveranserna av varor till butikerna. Den mesta av utrusningen i ett modernt kök slutar även att fungera.
Hur håller jag värmen om mitt hem blir kallt?
Att vistas i en bostad utan värme är en stor påfrestning, men det finns mycket du kan göra för att situationen ska bli lättare.
Hur betalar jag mina varor om jag inte kan använda mitt betalkort?
Om ett betalningssätt eller kassasystem drabbas av avbrott så kan det bli svårt att köpa mat, drivmedel och medicin.
Hur tar jag hand om mina husdjur vid en kris?
Det är viktigt att du tänkt igenom hur du bäst tar hand om ditt djur om en kris inträffar.
Hantera krisen tillsammans
Om du och dina grannar känner varandra blir det lättare att hjälpas åt och hantera en kris på ett bra sätt. Det ökar tryggheten att kunna umgås, söka kunskap tillsammans med andra och göra gemensamma insatser. Kanske kan ni ordna ett gemensamt krisförråd med till exempel torrvaror, vatten och spritkök? Fundera på vilka av er som skulle behöva extra hjälp i en kris. Som exempelvis har svårt att röra sig, förstå eller kommunicera. Ett socialt nätverk som finns nära har alla nytta och glädje av – även i lugna tider.
Gör skillnad och engagera dig
Frivilliga resursgruppen (FRG) i Gagnefs utför för en mängd olika uppgifter och spelar en viktig roll när de ordinarie resurserna i kommunen behöver förstärkas i utsatta lägen eller kris.
De hjälper till med exempelvis utrymning, första hjälpen, medmänskligt stöd till drabbade, bemanna trygghetspunkter, informationsspridning, samverkan och ledning samt hantering av nödvatten och reservkraft.
Öva krisberedskap med MSB
Övning är ofta avgörande för hur väl du hanterar en kris. Hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan du göra den digitala utmaningen ”Sju dagar”. ”Sju dagar” bygger på ett påhittat scenario. Sätt dig in ordentligt i varje utmanande situation som uppstår och gör sedan de val som bäst ökar dina chanser att klara dig.
Din krislåda – checklista på saker som är bra att ha hemma vid en kris
Tänk också på vad ni kan dela på och vad ni kan låna av varandra
- Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.
- Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
- Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
- Flaskor och dunkar med rent vatten.
- Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
- Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
- Sovsäckar, filtar och varma kläder.
- Tändstickor, stearinljus, värmeljus.
- Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
- Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
- Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
- Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
- Extra batterier, laddade powerbanks.
- Kontanter, om betalkort slutar fungera.
Kanaler för information
Vid allvarliga händelser och störningar i samhällsfunktioner finns i förväg utpekade informationskanaler.
Hesa Fredrik/Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)
Varningssystem som används vid olyckor, allvarliga händelser och störningar i viktiga samhällsfunktioner. Signalen låter oavbrutet i sju sekunder, sedan följer fjorton sekunders tystnad.
Om du hör signalen ska du
- gå inomhus
- stänga fönster, dörrar och ventilation
- lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information om vad du ska göra.
Information under kris
- Sveriges Radio P4 – 103,3 Mhz – beredskapskanal
- Gagnefs kommuns officiella webbplats
- Gagnefs kommuns officiella Facebooksida
- Krisinformation.se
- 113 13 – det nationella informationsnumret
- Trygghetspunkter
Om information inte går att sända ut digitalt eller via radio ser kommunen till att det går att få information analogt. Det kan ske på anslagstavlor eller via utplacerade personer på publika platser.
Samhällets krisberedskap
Den enskilde ansvar är att kunna klara sig på sina egna basfunktioner upp till en vecka vid en samhällsstörning, om man själv inte är drabbad eller har begränsad förmåga.
Samhällets ansvar är att förebygga olyckor, ha krisberedskap och operativ förmåga att skydda befolkning och samhällsviktiga funktioner.
Samhällets ansvar
Syftet med svensk krisberedskap är att värna om befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden, som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.
Flera aktörer i samhället är ansvariga och delaktiga för samhällets krisberedskap inom ett nationellt krishanteringssystem.
Nationell nivå
På nationell nivå är det regeringen som är strategiskt ansvarig. Ansvarigt departement är Justitiedepartementet med inrikesministern som statsråd. Stödjande myndighet är Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB).
Regional nivå
På regional nivå är det Länsstyrelsen som är stödjande, samordnande och tillsynsmyndighet inom krishanteringsområdet.
Lokal nivå
På lokal nivå är det kommunerna som har geografiskt områdesansvar för samordning av krisberedskap inom krishanteringsområdet.
Förutom att kunna förebygga vardagliga olyckor, måste beredskap finnas för att hantera oförutsedda händelser om de inträffar samt förmåga att återgå till ordinarie verksamhet.
Kommunens krisledning och samverkan
Vid en kris eller en extraordinär händelse startar en särskild organisation och beredskap upp. Vid behov sker samverkan med andra aktörer.
Krishantering i Gagnefs kommun
Gagnefs kommun har ett lokalt geografiskt områdesansvar i händelse av en krissituation eller en extraordinär händelse.
Hur kommunen ska arbeta och organisera sig under en kris beskrivs i en övergripande krishanteringsplan, och krishanteringsplaner för respektive förvaltning.
Tjänsteperson i beredskap (TiB)
Kommunens tjänsteperson i beredskap (TiB) är polis, räddningstjänst och andra myndigheters ingång till kommunen om något allvarligt skulle drabba Gagnefs kommun. TiB kan nås dygnet runt, året runt. TiB:s uppgift är att bedöma om en händelse kräver insats från kommunens sida eller någon form av krishantering.
Krisledning
Beroende på krisens omfattning och konsekvenser organiseras krisledningen på antingen central nivå eller inom den förvaltning och nämnd som berörs. Kommunstyrelsen är ansvarig krisledningsnämnd vid höjd beredskap.
Krisstöd
Vid större olyckshändelser och katastrofer där samhällets ordinarie resurser inte räcker till kan Krisstöd aktiveras till stöd för de drabbade.
Krisstöd kan exempelvis bistå med
- stödpersoner till drabbade, enskilda och familjer
- informations- och stödcentrum
- stöd för att hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället.
Mer information: Krisstöd – Gagnefs Kommun
Samverkan
Samverkan mellan förvaltningar, bolag och andra aktörer som till exempel Polisen, är inblandade i arbetet med krishantering är viktigt. Vid en kris kan samverkan handla till exempel om att upprätta samband med berörda aktörer och dela lägesrapporter eller utbyta resurser och samordna psykiskt och socialt omhändertagande.
Extremväder och naturolyckor
Kommunens beredskapsarbete syftar till att förbygga samhällsstörningar och att vara beredd på att hantera händelser som till exempel stora bränder, översvämningar och omfattande elavbrott. I arbetet ingår även planering för hur kommunen ska agera tillsammans med andra samhällsaktörer, för att grundläggande funktioner ska fungera även under höjd beredskap och krig.
