Vilda djur och skadedjur

I en mindre kommun som vår, bor vi alla tämligen naturnära. Ibland kan man ha turen att få en naturupplevelse i sin egen trädgård. I vissa fall kan dock de vilda djuren upplevas som ett problem. Tänk på att dina grannar kanske inte alltid har samma naturintresse som du och undvik att mata in vilda djur som kan upplevas som störande av omgivningen.

I vissa fall kan störningarna av vilda djur bli påtagliga och det är vanligt att miljö- och byggförvaltningen får in klagomål på störningar från vilda djur. 

Vilda djur är dock inte miljö- och byggnadsnämndens område såvida det inte handlar om olägenhet för människors hälsa. Utanför detaljplanelagt område får man kontakta respektive jakträttsinnehavare och diskutera möjliga åtgärder, men om man tar bort ett djur kommer oftast ett nytt till samma plats efter kort tid. Det är så naturen och djurens revir fungerar. Det är därför sällan någon långsiktig lösning med avskjutning. Genom att ändra på förutsättningarna för djuren så att de inte vill vara där får man oftast bättre resultat.

Måsar och gäss

Måsfåglar kan på grund av oljud och nedsmutsning vara störande och förorsaka obehag och irritation. Störningarna bedöms i normalfallet dock inte vara så allvarliga att det anses vara en olägenhet för människors hälsa.

Det bästa sättet att komma tillrätta med störningarna är att arbeta förebyggande. Mest effektivt är att försvåra för fåglarna att bygga bon och se till att de inte hittar mat i området. Efter flera misslyckade försök med att bygga bon och föda upp ungar, kommer fåglarna självmant att söka sig bort. Att skjuta fåglar är ingen långsiktig lösning eftersom det är svårt att uppnå ett gott resultat. Dessutom återkommer ständigt nya individer till samma plats om inte förutsättningarna för fåglarna försämras.


Här är en lista med tips på vad du som fastighetsägare kan göra. Tänk på att en del åtgärder kan behöva genomföras före perioden då fåglarna är fredade. Exempelvis måsfåglar är fredade från den 1 april till och med den 31 juli.

Förbyggande åtgärder

• Håll rent kring avfallstunnor och eventuella komposter så att de inte drar till sig fåglar.

• Ta så tidigt som möjligt bort rester av bon från tidigare häckningar.

• Informera boende i närheten om att det är olämpligt att mata fåglar från balkonger eller i direkt anslutning till fastigheten. Även om det är småfåglar som matas, så lockas måsar, duvor och även råttor dit av tillgången på mat. Vill man mata småfåglar bör det göras till exempel i en utplacerad fågelfröautomat, som sätts upp högt ovan mark, eller genom upphängda talgbollar gömda i buskage en bit från fastigheten. 

• Om fåglarna kommit igång med bobyggandet bör bona rensas bort. Översyn bör göras kontinuerligt inför häckningsperioden eftersom fåglarna kan försöka bygga nya bon. Borivning är ofta en bra metod för att störa häckningen och få fåglarna att söka sig någon annanstans. Nedrivningen av bona ska göras innan själva äggläggningen. Tänk på att detta inte får göras under perioden då fåglarna är fredade om det inte finns skäl för skyddsjakt, se mer information om detta nedan.

• Måsar återvänder gärna till tidigare boplatser år efter år. Det gör att problemet med störande häckning riskerar att öka efterhand om man inte försvårar för fåglarna att bygga sina bon.

• Samarbeta gärna med andra fastighetsägare i området för att få en större effekt och för att undvika att fåglarna bara flyttar över till en annan fastighet.

• Du kan vända dig till en skadedjursfirma som kan hjälpa till med fågelsäkring av din fastighet.

Åtgärder under den fredade perioden

Fastighetsägare får bedriva skyddsjakt under denna tid (1 april – 31 juli) om fåglarna orsakar allvarlig skada eller olägenhet på eller i ett hus. Skyddsjakt innefattar exempelvis rivning av bon och punktering av ägg. Detta innebär att det är viktigt att du som fastighetsägare gör en bedömning av olägenheten eller skadan och vidtar nödvändiga åtgärder för att avhjälpa problemet.

När gäss förorenar badplatser kan detta i vissa fall betraktas som en olägenhet. Även i dessa fall kan oftast problemet avhjälpas bättre genom att minska badplatsens attraktionskraft på fåglarna. Det är dessutom ofta mycket svårt, att på ett säkert sätt, bedriva avskjutning intill badplatser. Avskjutning ska alltid betraktas som en sista utväg.

Grävlingar

Det finns många myter kring grävlingen, och det finns sällan någon sanning i dem. Grävlingen är ett lugnt och fridfullt djur som hellre flyr än attackerar människor eller andra djur. De kan ställa till med skada genom att böka upp rabatter och gräsmattor på sin jakt efter daggmask och andra småkryp i jorden. De kan också bosätta sig under hus, uthus och altaner.

Grävlingar är störningskänsliga och det går oftast att skrämma bort dem

  • För oljud. Grävlingar är störningskänsliga och gillar inte oljud. På marknaden finns olika produkter med ultraljud och resonansljud som kan skrämma bort grävlingar.
  • Stöka till. Grävlingar tycker inte om när man stökar till på tomten och flyttar runt saker, de trivs när det är ordning och reda.
  • Lägg ut blodmjöl. Grävlingar tycker inte om lukten av blodmjöl. Därför kan du sprida det på tomten.
  • Plocka upp fallfruktFallfrukt kan locka in grävlingarna i trädgården.
  • Sätt igen ordentligt runt grunden. Grävlingar som hittar en lämplig ingång under ett hus kan tillfälligt bosätta sig där och skapa problem genom att underminera grunden.

Rådjur

Det är inte ovanligt att rådjur söker sig in i trädgårdar för att kalasa på alla läckerheter som finns där. Detta betraktas inte som olägenhet för människors hälsa.

Råttor och möss

Fastighetsägaren sätter själv in åtgärder då råttor eller möss blivit ett problem.

Katter

Miljö- och byggförvaltningen får då och då in klagomål på lösspringande katter som orsakar olägenheter i bostadsområden. Vi har inga möjligheter att ta hand om herrelösa katter. Istället får man vända sig till länsstyrelsens djurskyddsinspektörer.

 

 

 


Senast uppdaterad: 2021-08-26
Sidansvarig: Sofia Nyberg
Kontakt

Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Tomas Skymning
Telefon: 0241-151 04
E-post: miljo.byggnads@gagnef.se

Kontakt

Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Sofia Nyberg
Telefon: 0241-151 96
E-post: miljo.byggnads@gagnef.se