Nässjön

Läget i Nässjön 2020-06-24

De kornhalmsbalar som lagts i sjön i maj har tagits upp. En orsak var att halmbalarna hade sjunkit oroväckande mycket för någon vecka sedan och det var svårt att få upp dem till ytan.

Provtagning av kväve, fosfor och syrgashalt utförs på uppdrag av Länsstyrelsen v. 26, för att följa utvecklingen och ta fram bättre underlag för utvärdering och vidare åtgärdsplanering. Provfiskning kommer att utföras i augusti.

Vid midsommar skedde utplantering av öring. Mängden fisk var mindre än tidigare år. Länsstyrelsens bedömning är att ”påverkan från fiskutplanteringen i Nässjön är relativt liten i förhållande till sjöns problem med låga syrgashalter. Däremot kan det finnas skäl att ompröva utsättningarna om syrgasfria perioder uppträder”.

Den 24/6 var siktdjupet ca 2 m och miljö- och byggförvaltningen kunde inte se några tecken på algblomning. Vi kommer att fortsätta mäta siktdjup regelbundet, framförallt om det skulle se ut som om en algblomning är på gång. Havs och Vattenmyndigheten skriver:  ”Om siktdjupet i vattnet är mindre än en meter är det en varningssignal om att koncentrationen av alger kan vara hög.”

Kontakta Gagnefs kommun om ni ser tecken på algblomning!

 

Läget i Nässjön maj 2020

Under vintern har Länsstyrelsen tagit vattenprover i Nässjön. Vid provtagningstillfället i februari var det syrebrist och mycket höga halter fosfor i bottenvattnet. Halterna tyder på en förhöjd internbelastning, d v s att sedimenten läcker fosfor p g a syrebrist. Länsstyrelsen kommer att fortsätta provtagning sommar och vinter. Kommunen undersöker möjligheterna att utöka provtagningarna under vår och höst. Eventuellt kommer även ett provfiske att utföras i vår/sommar.

I högerspalten finns sammanställning av analyserna från Länsstyrelsen. 

Den kraftiga algblomningen som skedde 2019 kan ha varit en engångsföreteelse men för att minska risken att det sker igen så har kornhalmsbalar lagts i sjön i början av maj 2020. Syftet är att dessa ska gynna djurplankton som i sin tur äter växtplankton, bland annat de cyanobakterier (blågröna alger) som orsakade algblomning sommaren 2019. Det tar ett antal veckor för denna process att komma igång.

Kommunen har valt metoden med kornhalmsbalar för att den gett positiva effekter i sjön Hönsan i Hedemora som på flera sätt liknar Nässjön. Varje sjö är dock unik. Det går därför inte att lova positiva resultat. Att prova med halmbalar är en enkel åtgärd och utesluter inte andra metoder senare. Om syresättning med pump ska göras krävs ytterligare undersökningar. Metoden är mer kostnadskrävande och det finns också risker med den.

Både Länsstyrelsen och kommunen kommer att engagera sig i fortsatt provtagning för att följa Nässjöns utveckling.

 

Kontaktpersoner:

Åtgärder i Nässjön: Henric Larsson

Sjöekologi: Pia Söderström

Badvattenprovtagning: Sofia Nyberg

 

 

Läget i Nässjön november 2019

Nässjön är en populär badsjö. Det är en av kommunens prioriterade badplatser och sköts av kommunen samt Djurås intresseförening.

Under sommaren och hösten 2019 har det varit algblomning i Nässjön och kommunen har avrått från bad.

Nässjön har inget tydligt inflöde av näringsämnen som kväve och fosfor (tänkbara,0 källor är till exempel enskilda avlopp, jordbruk eller djurhållning). Det har dock funnits sådana källor tidigare, och sannolikt ligger en stor mängd fosfor bunden i sjöns bottensediment.

Vi har fått information om att det är syrebrist i sjön vintertid då fiskar kommer till ytan vid borrhål och kippar efter luft. När det är syrebrist vid sjöbottnen frigörs fosfor(internbelastning) och när vattenmassan blandas under vår och höst förs fosforn upp i hela vattenmassan. Detta i kombination med sommarvärme kan orsaka algblomning. När växtplankton/cyanobakterier från algblomningen sjunker till botten och bryts ner, förbrukas syre och situationen kan förvärras. Det blir en ond cirkel.

Vi vet dock inte säkert att problemet är syrebrist och internbelastning av fosfor. Länsstyrelsen kommer att mäta kväve, fosfor och syre (profil) i vinter och i sommar. Om vinterprovtagningen visar tydligt att det är syrebrist och höga fosfornivåer vid bottensedimenten så är en lämplig åtgärd att syresätta sjön med pump. Det finns dock inget som garanterar att detta kommer att hjälpa.

Förberedelser inför syresättning med pump är kostnadsuppskattning, bidragsansökan, djuplodning samt kontakter med föreningar/boende om deras engagemang. Samhällsbyggnadsavdelningen kommer att hålla i detta. Miljö- och byggförvaltningen kommer att bidra med kompetens.

Om det inte är interbelastning som är problemet behöver man undersöka om det finns andra källor till näringsbelastningen.

 


Senast uppdaterad: 2020-07-28
Sidansvarig: Sofia Nyberg